Samtidigt utvecklas förmågan till kritiskt tänkande, vilket innebär att formulera problem och kritiskt värdera möjliga lösningar på dem. Kandidatprogrammet erbjuder tre studieinriktningar: teoretisk filosofi och praktisk filosofi (på finska) samt filosofi, en studieinriktning med undervisning på svenska. Studier i praktisk filosofi leder till examen som politices kandidat, och efter studier i teoretisk filosofi och filosofi på svenska blir man kandidat i humanistiska vetenskaper.
Studieinriktningen filosofi (med undervisning på svenska) gör ingen skillnad mellan teoretisk och praktisk filosofi enligt finsk undervisningstradition, utan omfattar studier i bägge. Särskilt fokuserar man på logik, kunskapsteori, ontologi, etik och samhällsfilosofi. Dessutom studeras upplysningens problem och filosofisk samtidskritik samt den sokratiska filosofiska traditionen där de grundläggande frågorna om kunskapen, varandet och moralen ses som begreppsmässigt oskiljbara.
Mera information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.
I teoretisk filosofi undersöks de traditionella filosofiska kärnfrågorna om verklighetens struktur, kunskapens natur och möjligheter, språkets och medvetandets förhållande till verkligheten och reglerna för giltiga slutledningar. I detta ingår logik, metafysik, kunskapsteori, filosofins historia, vetenskapsfilosofi, språkfilosofi och medvetandefilosofi.
Logiken undersöker reglerna för formellt giltig slutledning, formella språk och filosofisk tillämpning av logisk begreppsanalys.
Metafysiken studerar varandets grundläggande natur.
Kunskapsteorin undersöker de allmänna villkoren för rationaliteten, rättfärdigandet av kunskap och trosföreställningar.
Filosofins historia undersöker den teoretiska och praktiska filosofins huvudgrenar och hur de utvecklats från antiken till vår tid.
Kunskapsfilosofin har vetenskaplig kunskap, slutledning och förklaring som sitt särskilda mål.
Språkfilosofin undersöker särskilt förhållandet mellan språket och verkligheten och de språkliga betydelsernas och språkanvändningens natur.
Medvetandefilosofin studerar tänkandets och andra kognitiva funktioners natur och deras förhållande till hjärnan och verkligheten.
I den teoretiska filosofins studium av mänskligt tänkande och kunskap om tänkandet ger dessa olika grenar inom disciplinen ett ömsesidigt stöd.
Mera information om forskning och forskare finns på humanistiska fakultetens vetenskapssida.
I praktisk filosofi lär studenten främst känna mänskligt handlande, principiella frågor som rör samhället och allmänna filosofiska problem inom samhällsvetenskapen. Huvudområdena är moralfilosofi, samhällsfilosofi och samhällsvetenskaplig filosofi.
Moral- och samhällsfilosofin studerar moralens och samhällets begreppsliga och normativa grunder. Där undersöks värden, normer, rättigheter, samhällsordningar och ideologier samt begreppsanalys och argumentation som rör dem. Inom tillämpad etik och samhällsfilosofi undersöks konkreta knäckfrågor med hjälp av filosofiska teorier.
Den samhällsvetenskapliga filosofin omfattar allmänna metoder för begrepps- och teoribildning och metodernas logiska och kunskapsteoretiska grunder. Där behandlas frågor om samhällsvetenskapernas natur, utveckling och förhållande till samhället. Forskningens allmänna målsättning är att producera samhällsvetenskaplig filosofi, som är högst relevant även ur samhällsvetenskaplig synvinkel.
Är du särskilt intresserad av samhälleliga fenomen och du vill avlägga politices magisterexamen gör du klokt i att välja praktisk filosofi som inriktning eller motsvarande innehåll på den svenskspråkiga inriktningen.
Mera information om forskning och forskare finns på statsvetenskapliga fakultetens vetenskapssida.