Antibiotika är mer effektiva mot hundars infektioner än tidigare, visar FINRES-Vet övervakningsrapporten som framställts i samarbete mellan Helsingfors universitet, Livsmedelsverket och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea.
Förbättringen beror antagligen delvis på en allmän minskning av antibiotikabruket inom veterinärmedicin. Dessutom har försäljningen av orala antibiotikapreparat för sällskapsdjur halverats sedan 2011, enligt data från Fimea. Användningen har minskat i och med att frågans betydelse har noterats och vårdpraxis har ändrats under de senaste åren.
– Användning av antibiotika har minskat speciellt hos hundpatienter med hud- och öroninfektioner. Dessa är väldigt vanliga besvär hos hundar, men är sällan i första hand orsakade av bakterier. Nuförtiden riktas vården in på att identifiera och behandla bakgrundsorsaken, säger laboratorieveterinär Katarina Eskola från Helsingfors universitet.
En annan orsak till den förbättrade situationen kan också vara att allt fler prover nuförtiden tas från akuta infektioner. Således reflekterar resistensdata de vanligaste infektionerna bättre.
– Tidigare har prover tagits främst från långvariga kroniska infektioner, i vilka resistenta bakterier är mer allmänna, säger docent Merja Rantala, som är chef för laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet.
Andelen MRSP-fynd halverades, hundarnas E. coli-bakterier mer känsliga
Staphylococcus pseudintermedius hör till hudens och slemhinnornas normala mikrober även hos friska hundar, och kan orsaka t.ex. sår- och hudinfektioner. Andelen bakteriefynd som var resistenta mot meticillin (MRSP-bakterier) bland alla S. pseudintermedius-fynd har halverats sedan år 2016 och var endast sex procent år 2018.
Även Escherichia coli-bakterier hos hundar är mer sensitiva mot antibiotika än tidigare. Till exempel har resistensen mot amoxicillin-klavulansyra sjunkit från 21 procent år 2016 till 12 procent år 2018. Resistensen mot fluorokinoloner har minskat med åtta procentenheter under samma tid. Antibiotikaresistensen bland katters E. coli-fynd har förblivit oförändrad och har redan tidigare varit lägre än hos hundar.
En viktig mekanism för antibiotikaresistens hos bakterier är produktionen av beta-laktamasenzymer såsom ESBL och AmpC. Dessa enzymer bryter ner en stor del av penicillin- och cefalosporinantibiotika och gör infektioner besvärligare att sköta. Enligt senaste data producerar endast lite över en procent av hundars och katters E. coli-fynd ESBL. AmpC produceras av fyra procent av fynd från hundar och två procent av fynd från katter.
Flera prover behövs från hästars infektioner
Penicillin och potentierade sulfonamider är basen för antibiotikavård hos hästar. Således är det mycket oroväckande att Streptococcus zooepidemicus stegvis håller på att bilda resistens mot potentierade sulfonamider.
– Tidigare existerade resistens just inte alls, men nuförtiden är sju procent av S. zooepidemicus-fynd resistenta mot sulfonamider. Dessutom är en femtedel av hästarnas Staphylococcus aureus-fynd resistenta mot penicillin, säger Merja Rantala.
Det är svårt att övervaka resistens bland hästpatogener eftersom så få prover från infektioner hos hästar skickas in till laboratorier. Det finns en risk att resistenssituationen hos hästbakterier kan försämras utan att det noteras. Ett exempel är förekomsten och uppkomsten av MRSA vid universitetets hästsjukhus i år. Detta kan tyda på att bakterien håller på att bli mer allmän hos hästar i Finland.
Veterinärernas insikt spelar en stor roll
Forskarna vill i synnerhet tacka veterinärer för deras åtgärder för att minska antibiotikaresistensen. Veterinärer är centrala för att förbättra vårdpraxis och forma allmänhetens åsikter angående användning av antibiotika och antibiotikaresistens.
– Vi vill tacka veterinärerna för deras hårda arbete i kampen mot antibiotikaresistensen. Det har varit ett nöje att följa det växande intresset för ansvarsfull användning av antibiotika och att nu se hur vi kan skörda det vi sått, säger Thomas Grönthal, veterinärmedicine doktor från Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Resistensövervakningens resultat för sällskapsdjur baserar sig på prover som analyserats i laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet 2014-2018. En tredjedel av proverna var från Universitetets djursjukhus och resten var från djurkliniker runtom i Finland. Data publicerades i FINRES-Vet övervakningsrapporten som är ett samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet, Livsmedelsverket och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea.