Förhalarens logik – varför skjuter vi upp det oundvikliga?

Att vi skjuter upp saker beror inte på lathet eller dumhet, och det blir inte bättre av att vi förebrår oss själva, säger psykolog Tiina Tuominen.

Man borde fylla i skattedeklarationen, slutföra sitt examensarbete, städa, använda tandtråd – med det blir bara inte gjort. Varför skjuter människan upp sådant som måste göras, studiepsykolog Tiina Tuominen vid Helsingfors universitet?

– Vi tänker lätt att människor skjuter upp saker för att de är lata, dumma, inkompetenta eller en kombination av dessa. Men egentligen är det fråga om problem med att möta känslor.

Vad handlar problemen med att möta känslor om?

– Vi skjuter upp saker, prokrastinerar, när vi står inför en uppgift som känns svår och obehaglig. Vi försöker bli av med den obehagliga känslan genom att skjuta upp uppgiften, även om det bara hjälper för stunden. Ofta går det så att vi börjar må dåligt efter att vi har skjutit upp något.

Det händer ofta att man använder en fribiljett till bion eller ett gåvokort i sista stund. Varför skjuter vi upp också roliga saker?

– Ibland kan förväntan inför någonting vara en gåva i sig. När vi använder fribiljetten är det som om vi förlorar en förmån som vi fått och som garanterar att någonting bra kommer att hända. När vi väntar på en gåva är alternativen fler och möjligheterna större än när vi löser in den – därför kan väntan ibland kännas bättre än att uppleva själva gåvan.

Hur kan man på egen hand komma över problemet med att skjuta upp arbets- och studieuppgifter?

– Lyckligtvis finns det många metoder. Vi kan fundera över om det finns en rädsla för skam kopplad till utförandet av svåra uppgifter. Man kan lära sig att möta och arbeta med sina känslor, i små steg.

– Vi kan också dela upp en uppgift i mindre delar. Genom att dela upp uppgiften går man framåt med den och tilltron till den egna förmågan ökar: Jag klarar av det här, trots allt!

I hurdana situationer lönar det sig för en student som tenderar att prokrastinera att söka hjälp?

– En student borde kontakta studiepsykologen eller någon annan som kan ge professionell hjälp om prokrastineringen har tydliga negativa effekter på studentens liv.

– Man gör det inte bättre genom att anklaga sig själv och vara självkritisk. Om det skulle hjälpa skulle inte många av oss ha problem med att vi skjuter upp saker.

Kan det ha mer långtgående effekter om man lyckas övervinna prokrastineringen?

– Vi skjuter alla upp saker ibland, men om det blir vårt vanliga sätt att agera och det börjar påverka våra liv på ett negativt sätt, kan vi ha nytta av att granska fenomenet lite djupare.

– Vi kan fundera över en hurdan människa vi vill vara och ett hurdant liv vi vill leva. Problemet med prokrastinering är också hur vi lever vårt liv när vi hela tiden skjuter upp saker: vi backar, är rädda, tvekar, oroar oss, grubblar.

Artikeln publicerades i kolumnen Tohtorin hatusta (ur doktorns hatt) i nummer 4/2020 av tidningen Yliopisto.