Ett äpple om dagen...

23.2.2015
Ett äpple om dagen håller doktorn borta, lyder ordspråket. De finländska barnen är ändå sämst på att äta frukt och grönt.

Enligt Världshälsoorganisation WHO kan hälsosamma levnadsvanor förebygga en stor del av livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlssjukdomar, diabetes och KOL. Vid Folkhälsans forskningscentrum drivs flera projekt med syfte att främja sunda levnadsvanor bland barn och unga.

– Övervikt och fetma är ett av de största hoten mot barnens hälsa, slår Eva Roos fast. Roos är docent i näringslära vid Helsingfors universitet och leder en grupp forskare som studerar i levnadsvanor vid Folkhälsans forskningscentrum.

– Den spontana leken med gårdskompisar har minskat radikalt, vardagsmotionen likaså. Barnen skjutsas eller åker kollektivt till skolan. Samtidigt finns maten tillgänglig överallt, under dygnets alla timmar, lyfter Roos fram som orsaker till denna utveckling.

Godsaker på idrottsevenemang

Barn tar i allmänhet snabbt till sig nya vanor. I många fall är det de vuxnas handlingar som bromsar barnens möjligheter att leva hälsosammare.

– Det EU-finansierade forskningsprojektet Pro Greens som vi koordinerade för Finlands del, visar att de finländska skolbarnen har en positiv inställning till frukt och grönsaker. Mängden frukt och grönsaker som de äter är ändå låg. Det här överraskade oss, berättar Roos.

– Bland de tio länder som deltog i undersökningen, hade de finländska barnen det lägsta intaget av frukt och grönsaker.

Barn i skolåldern rekommenderas äta minst 400 gram frukt och grönsaker per dag. De finländska barnen äter bara cirka 200 gram.

 – Barnens positiva inställning till frukt och grönsaker i kombination med deras låga intag tyder på att vi vuxna inte har lyckats bygga upp miljöer som gör det lätt för barnen att äta mera frukt och grönsaker, tror Roos.

– Såväl skolor, som hemmen och platser där barnen utövar sina fritidsaktiviter har ett ganska begränsat utbud av frukt och grönsaker, beskriver Roos och nämner som exempel idrottevenemangens försäljningsbord som ofta dignar av bakverk, läskedrycker och godis. 

Skolmaten hotas

En annan trend som oroar Roos och hennes forskningsteam är hur levnadsvanorna polariseras.

– Vi har en stor mängd barn som har det mycket bra och som lever sunt, men vi har också en stor grupp där vi ser att dåliga vanor hopar sig, varnar Roos.

Undersökningar visar att variationen har ett samband med socioekonomisk status. Föräldrar med högre inkomst och utbildningsgrad har i allmänhet större möjlighet att främja sunda levnadsvanor.

Den spontana rörelsen har ersatts med ledd idrottsverksamhet, som på många sätt främjar barnens rörelseglädje, men som är för dyr för många familjer.

– Skolmaten spelar också fortfarande en viktig roll i främjandet av sunda levnadsvanor och jämlikhet mellan barnen.

Här höjer Eva Roos ett varningens finger.

– Många hälsomedvetna föräldrar fokuserar för mycket på några enskilda livsmedel eller näringsämnen som barnet får eller inte får äta. Kanske skickar de med en egen lunchlåda till skolan.

– Risken finns att dagens individuella matbeteende leder till att skolmaten, en så viktig del av vårt välfärdssamhälle, försvinner. Klyftorna mellan dem som det går bra för och dem som det går dåligt för skulle öka.

Vetenskapstemat Frisk nog ordnas ännu denna vecka. Den 24 februari 2015 ordnas seminariet Kunnon kansalainen där man bl.a. frågar sig om en god medborgare är en frisk medborgare, och på onsdag 25.2 ordnas Terveystieto bitteinä om digital hälsa och framtida undersökningsmetoder. Du kan också delta i diskussionen på sociala medier #frisknog #tarpeeksiterve .

Rolighetsteorins experiment med pianotrappa i metron.