Bedömningen av bröstcancerrisk kan preciseras med ny omfattande genomanalysmetod

Resultaten av analyser som omfattar 120 000 kvinnor som deltagit i FinnGen-forskningsprojektet visar att den ärftliga risken för bröstcancer borde bedömas mer helhetsmässigt än idag. Vid behandlingen och förebyggandet av ärftlig bröstcancer beaktas för närvarande endast enskilda genetiska defekter. Med hjälp av mer omfattande genomdata skulle man kunna identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer mera träffsäkert. Genomdata kunde användas i synnerhet vid bedömningen av sjukdomsrisken hos nära släktingar till den insjuknade kvinnan.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Varje år insjuknar ungefär 5 000 finländska kvinnor i bröstcancer. Bröstcancer är även den vanligaste dödliga formen av cancer bland kvinnor. Genetisk disposition är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdomen.

I en studie ledd av forskare vid Helsingfors universitet granskades sjukdomsrisken både på befolkningsnivå och för bärare av enskilda genetiska defekter som märkbart ökar risken för bröstcancer. Resultaten som publicerats i Nature Communications utgår från FinnGen-projektet som omfattar 120 000 kvinnor och kombinerar genomdata med uppgifter från nationella hälsoregister.

I fokus för studien stod generna PALB2 och CHEK2. I båda generna känner man till genetiska defekter som ökar bröstcancerrisken och är typiska för den finska befolkningen. Vid klinisk misstanke om genetisk disposition för bröstcancer, kan dessa genetiska defekter identifieras med ett gentest. Den genetiska defekten PALB2 finns i genomsnitt hos var hundrade finländare som insjuknat i bröstcancer och den genetiska defekten CHEK2 hos ungefär 2,5 procent av alla insjuknade.

Man har sedan länge känt till att enskilda genetiska defekter inte leder till sjukdom hos alla kvinnor. I studien som nu publicerats påvisades att sjukdomsrisken hos bärare av genetiska defekter varierar betydligt med anledning av riskfaktorer i arvsmassan i övrigt.

Forskarna använde sig av en så kallad polygen risksumma, som samlar data om ett flertal genetiska riskfaktorer som påverkar bröstcancerrisken. Enskilt har sådana riskfaktorer endast en måttlig inverkan på risken att insjukna, men genom att kombinera deras sammanlagda effekt till en risksumma är det möjligt att identifiera kvinnor med exceptionellt hög eller låg sjukdomsrisk.

– Om en bärare av den genetiska defekten PALB2 eller CHEK2 också har en förhöjd polygen risk, kan hennes livslånga bröstcancerrisk vara så hög som 60–80 procent. På motsvarande sätt kompenserar en låg polygen risk för defekterna i PALB2 och CHEK2, säger medicine doktor Nina Mars vid Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet, som genomfört studien.

– För bärare av CHEK2 defekten innebär en låg polygen risk att deras livslånga risk för bröstcancer inte avviker från den genomsnittliga befolkningen. En riskbedömning som omfattar ärftliga risken för bröstcancer mer helhetsmässigt än tidigare kunde därför användas till att bättre rikta screeningen av bröstcancer.

Studien visade också att den polygena risksumman i sig själv är en betydande riskfaktor för bröstcancer. Forskarna upptäckte att sjukdomsrisken hos den tiondedel av kvinnorna som hade den högsta polygena risksumman var minst lika stor som hos bärare av den genetiska defekten CHEK2. Den polygena risksumman bidrog också till att precisera bedömningen av sjukdomsrisken hos nära släktingar till bröstcancerpatienter.

 

– Bröstcancer anhopas i vissa familjer men man kan har kunnat påvisa en betydande enskild genetisk defekt endast hos en knapp sjättedel av dem. I många av dessa fall ligger en exceptionellt hög polygen risk bakom sjukdomsrisken. Därför kunde information om den polygena risken användas vid bedömningen av sjukdomsrisken hos nära släktingar till bröstcancerpatienter, konstaterar professor Samuli Ripatti vid Helsingfors universitet som är ansvarig för studien.

Forskarna ser användningen av information om den polygena risken som ett lovande steg mot en mer helhetsmässig riskbedömning för bröstcancer.

– Avsikten är att testa dessa nya genomanalysmetoder som en del av vårdkedjan för bröstcancerpatienter inom ett projekt vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt som inleds nästa år, fortsätter Ripatti.

Ursprunglig publikation:

The role of polygenic risk and susceptibility genes in breast cancer over the course of life. Nina Mars, Elisabeth Widén, Sini Kerminen, Tuomo Meretoja, Matti Pirinen, Pietro della Briotta Parolo, Priit Palta, FinnGen, Aarno Palotie, Jaakko Kaprio, Heikki Joensuu, Mark Daly, Samuli Ripatti. Nature Communications doi: http://doi.org/10.1038/s41467-020-19966-5

Mer information:

Professor Samuli Ripatti

Helsingfors universitet, Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM och Medicinska fakulteten

tfn: +358 40 567 0826 (Sari Kivikko)

e-post: samuli.ripatti@helsinki.fi