Redan att delvis ersätta animaliskt protein med växtprotein förbättrar sammansättningen av fettsyror och ökar fiberintaget, konstateras i en undersökning som genomförts vid Helsingfors universitet.
I experimentet följde 136 vuxna finländare en av tre dieter under 12 veckors tid. En av dessa dieter motsvarade en genomsnittlig finländsk kost, där ungefär 70 procent av proteinet består av animaliska produkter och 30 procent kommer från växtriket. I den här dieten bestod största delen av växtproteinet av spannmålsprodukter. I den andra dieten bestod hälften av proteinet av växtprotein och hälften av animaliskt protein. I den tredje uppgick det animaliska proteinet till 30 procent och växtproteinet till 70 procent.
Rött och vitt kött samt mjölkprodukter ersattes med olika sorters baljväxter. Dessutom ingick nötter, frön och spannmålsprodukter i dieten. Samtliga dieter innehöll lika mycket fisk och ägg.
Att öka mängden växtprotein kan förbättra hjärthälsan
De som följde dieten där animaliskt protein hade ersatts med växtprotein fick i sig mindre mängder mättade och större mängder fleromättade fettsyror än dem som följde dieten som representerade en genomsnittlig finländsk kost.
Detta kan förklaras med minskningen av källorna för animaliskt protein som innehåller mättat fett, medan speciellt nötter och frön tillför rejält med fleromättade fettsyror.
– När vi jämförde dieten som innehöll mest animaliskt protein med den mest växtproteinbaserade dieten var förändringen i fettets kvalitet så stor att den märkbart sänkte både totalkolesterolhalten och LDL-kolesterolhalten. Att byta ut animaliska proteinkällor mot växtproteinkällor kan alltså bidra till en bättre hjärt- och kärlhälsa, säger forskningsledare Anne-Maria Pajari vid avdelningen för livsmedels- och näringsvetenskaper vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Jämfört med dieten som betonade animaliskt protein fick försökspersonerna som följde de två andra dieterna också i sig mer kostfiber, trots att forskningspersonernas genomsnittliga fiberintag redan i början av undersökningen motsvarade finländska näringsrekommendationer. Växtproteinkällor är alltså ofta också goda fiberkällor. Ett rikligt fiberintag har visat sig minska risken för tjocktarmscancer.
Att ersätta animaliskt protein med växtprotein kan alltså också främja tarmhälsan.
Särskilt dieten med hälften växtprotein och hälften animaliskt protein var enligt forskningspersonerna lätt att följa.
– Det är ganska enkelt att följa en sådan diet genom att äta vegetarisk mat vid en av dagens huvudmåltider och kött, fisk eller kyckling vid den andra måltiden. Eftersom vi uppnådde positiva effekter i kostens fettkvalitet och fiberintag redan med en sådan diet så skulle den kunna rekommenderas vuxna finländare i större utsträckning, konstaterar Anne-Maria Pajari.
Det tvärvetenskapliga ScenoProt-projektet om nya proteinkällor för livsmedelstrygghetens och miljöns bästa (Uusia proteiinilähteitä ruokaturvan ja ympäristön hyväksi) har en vision om att finländarna år 2030 ska äta hälsosam mat som producerats hållbart. ScenoProt-projektet har fått finansiering av rådet för strategisk forskning som lyder under Finlands Akademi.
Referens:
Essi Päivärinta, Suvi T. Itkonen, Tiina Pellinen, Mikko Lehtovirta, Maijaliisa Erkkola, Anne-Maria Pajari. Replacing Animal-Based Proteins with Plant-Based Proteins Changes the Composition of a Whole Nordic Diet—A Randomised Clinical Trial in Healthy Finnish Adults. Nutrients 2020, 12(4), 943; https://doi.org/10.3390/nu12040943