Andningsskydd används nu runt om i världen, och coronaepidemin kommer antagligen inte att vara den enda orsaken till att skyddsutrustning produceras i stora volymer. Framtida epidemier kan skapa en större marknad för skyddsutrustning.
Skulle man eventuellt kunna framställa engångsmunskydd på ett mera ekologiskt sätt än av plast? Enligt BIOPROT-projektets konsortium är det möjligt. Coronakrisen födde en forskningsidé som ledde till ett samarbetsprojekt där forskarna kämpar mot plastavfall. Lösningen kan finnas nära till hands, i skogs- eller lantbrukets biprodukter.
Samarbetsprojektet där Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT, Yrkeshögskolan Lab och Helsingfors universitet medverkar bygger upp ett finländskt ekosystem som uppfyller kvalitetskraven för produktion av skyddsutrustning i biobaserade material. I praktiken alltså en modell för inhemsk produktion och återvinning av skyddsutrustning.
För projektets ekosystem och utvecklingen av affärsverksamheten ansvarar biträdande professor Paulus Torkkis forskningsgrupp vid Helsingfors universitets medicinska fakultet. Torkki berättar att konsortiet har som mål att skapa ett högklassigt material som kan användas till mycket.
– Vårt primära mål är att utveckla ett ekologiskt munskydd, eftersom andningsskydd är den mest krävande produkten på grund av olika kvalitetskrav. När vi har utvecklat ett munskydd kan vi efter det lättare producera andra typer av skyddskläder av samma material, till exempel rockar eller huvudbonader, säger Torkki.
Konsortiemodellen intresserar samarbetspartner
Att utveckla ett ekosystem kräver planering av hela produktions- och värdekedjan. Torkki berättar att projektet som inleddes i juli har som mål att fram till december 2020 utreda olika lösningsmodeller för ett biobaserat och nedbrytbart munskydd och dess produktionskedja.
För tillfället söker man samarbetspartner för projektets kommande skeden. Intresset har varit stort.
– Många potentiella samarbetspartner har kontaktat oss och visat intresse. En orsak är projektets omfattning: det är för stort för att genomföras av ett enskilt företag, men när det finns ett konsortium och forskningsinstitut som deltar, fördelas också riskerna.
Business Finland har beviljat forskningsprojektet finansiering ur programmet Korona Co-Creation. Summan är 300 000 euro, vilket motsvarar maximibeloppet som utdelas. När projektets första fas som räcker sex månader är klart börjar en mera omfattande fortsättningsfas på 2–3 år, under vilken själva produkterna skapas.
Hur mycket är konsumenterna beredda att betala?
Enligt Torkki är den globala marknaden för skyddskläder i fibertyg mycket lockande, eftersom användningen av munskydd har spridit sig från Asien och ökat bland konsumenter i hela världen. Det är just konsumentsegmentet som växer för tillfället.
Å andra sidan kommer det fortsättningsvis att finnas ett stort behov för skyddskläder inom hälso- och sjukvården, socialtjänster och på andra arbetsplatser med höga krav på hygien.
Affärsmodellen innehåller fortfarande många frågetecken. Tänk om man lyckas utveckla ett bättre munskydd, men ingen vill köpa det? Hur ska man få med sjukhusen, som kanske blir tvungna att betala ett högre pris än vanligt för produkten men som i stället kan göra stora inbesparingar i fråga om återvinnings- och avfallskostnader. Hur ska man få den offentliga sektorn att betona kvalitet mera i sina upphandlingar?
På marknaden måste man vara konkurrenskraftig, och det är också munskyddsprojektets och den framtida affärsmodellens mål. Så att nyttan fördelas på ett ändamålsenligt sätt mellan de medverkande.
– Den viktigaste frågan är hur mycket kunden är beredd att betala för en ekologisk produkt och hur vi kan omvandla modellen för hållbar utveckling till en lukrativ affärsmodell, summerar Torkki.
LUT leder BIOPROT-projektet och konsortiets uppbyggnad, och ansvarar för utvecklingen av biobaserade och nedbrytbara fibertyg. LAB ansvarar för utvecklingen av skyddsutrustning och för säkerheten i samband med att produkterna används på ett nytt sätt, och producerar information om förebyggandet av infektioner vid kundorganisationerna. Helsingfors universitet ansvarar för att skapa ett ekosystem för produktionen av skyddsutrustning och för utvecklingen av affärsmodeller.
Ytterligare information:
Paulus Torkki, biträdande professor, Helsingfors universitet
Tfn: 050 338 55 00
E-post: paulus.torkki@helsinki.fi
Katri Laatikainen, akademiforskare, LUT & LAB
Tfn: 050 547 9970
E-post: katri.laatikainen@lut.fi
Susanna Tella, lektor, LAB
Tfn: 040 484 2596
E-post: susanna.tella@lab.fi