I Lappland framhävs betydelsen av och uppskattningen för de traditionella näringarna, till exempel renskötsel, och husbehovsförbrukningen av naturresurser, men de kulturella innehållen i dessa identifieras inte alltid. Tesen i Mikko Jokinens doktorsavhandling är att man i hanteringen av naturanvändningen och miljötvisterna behöver ett kulturkänsligt tillvägagångssätt som identifierar och beaktar Lapplands samhälleliga särdrag.
Den geografiska tyngdpunkten i Jokinens forskning ligger på samernas hembygdsområde i Övre Lappland, men studien begränsas inte endast till detta område. I Övre Lappland, som genomgått en snabb kulturell förändring, är det förflutna starkt närvarande, vilket förklarar de värderingar och betydelser som för lokalbefolkningen är förknippade med naturanvändningen.
– I synnerhet i Övre Lappland är naturskyddet en betydande form av markanvändning, och för att genomföra det krävs öppnare tillvägagångssätt som identifierar de kulturella faktorerna för att få lokalbefolkningens godkännande och stöd, konstaterar Jokinen. Att leva och klara sig i naturen hör till hörnstenarna i den lappländska identiteten. Det upplevs lätt att styrning i miljöfrågor som kommer utifrån Lappland kränker lapplänningarna fastän så inte skulle vara fallet.
En av de centrala iakttagelserna i Jokinens studie är att miljötvisterna i Lappland och hanteringen av dem karakteriseras av aktörernas mångfald och bristande samstämmighet. Åsikterna beträffande naturanvändningen är både utbredda och varierande. Den lappländska kulturen av naturanvändning som kommer till uttryck i miljötvisterna och de tvistande parternas attityder bygger på dessa åsikter och uppfattningar.
Parternas roller och motiv i hanteringen av miljötvister är ofta oklara eller problematiska, och det uppstår sällan en gemensam förståelse av tvistens karaktär, orsaker och eventuella följder.
Enligt Jokinen har det finländska samhället och Forststyrelsen, som förvaltar statens marker, saknat institutionella strukturer och verksamhetssätt som är kulturkänsliga och som kan förvalta Lapplands naturtillgångar och tvisterna om dem på ett sätt som är hållbart ur ett socialt perspektiv. Under de senaste åren har man dock tagit i bruk nya och bättre verksamhetssätt.
– I fortsättningen lönar det sig att dra nytta av kulturell kunskap om naturen och dess användning vid sidan av ekologisk information för att projekten ska få ett positivt mottagande, sammanfattar Jokinen.
Materialet och resultaten i Jokinens doktorsavhandling baserar sig på personliga intervjuer, enkäter, expertuppfattningar och etnografiskt fältarbete. Mikko Jokinen arbetar som forskare i Naturresursinstitutet i Rovaniemi.
Disputation:
AFM Mikko Jokinen disputerar den 20 september 2019 klockan 12 vid Helsingfors universitets bio- och miljövetenskapliga fakultet på temat "Lapin ympäristökiistojen kulttuuriset tekijät" (Cultural Factors of Environmental Disputes in Lapland). Disputationen ordnas på adressen Porthania PIII, Universitetsgatan 3, Helsingfors. Opponent är professor Jarno Valkonen, Lapplands universitet. Kustos är professor Päivi Haapasaari.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Dissertationes Forestales. Doktorsavhandlingen finns också tillgänglig som en elektronisk publikation och kan läsas i tjänsten E-thesis.
Doktorandens kontaktuppgifter:
Mikko Jokinen, mikko.jokinen@luke.fi