– Helsingfors universitet vill vara en föregångare när det gäller hållbar utveckling och ansvarsfullhet. I fråga om placeringsverksamhet är vårt mål att vara Europas ledande och mest ansvarstagande universitetsplacerare, säger Helsingfors universitets rektor Jari Niemelä.
Principerna för ansvarsfulla placeringar som godkändes av universitetets styrelse sommaren 2019 används som stöd för att nå målet. De nya principerna sammanställer etablerad praxis och ställer nya mål.
Helsingfors universitetskoncern, d.v.s. Helsingfors universitet och Helsingfors universitets fonder, har placeringsportföljer till ett sammanlagt värde av cirka 500 miljoner euro. För enkelhetens skull talar vi här om Helsingfors universitet, även om riktlinjerna gäller både Helsingfors universitets och Helsingfors universitets fonders värdepappersportföljer.
Placeringar i företag som tar sitt miljö- och samhällsansvar
Universitetets placeringsverksamhet stöder sig på de av FN understödda PRI-principerna för ansvarsfull placering (Principles for Responsible Investment), som behandlar miljöfaktorer, sociala faktorer och faktorer förknippade med företagens förvaltningssätt i samband med placeringar. Dessa faktorer kallas kort för ESG. Universitetet integrerar ESG-analys i sin placeringsverksamhet.
– Vi förutsätter att våra placeringsobjekt bär sitt ansvar för samhälle och miljö. Det innebär att minimikravet alltid är att lagar och regler följs, men ESG-analysen kan tillföra fler krav, säger Helsingfors universitets placeringsdirektör Anders Ekholm.
När det gäller placeringsobjekt kan tilläggskraven gälla t.ex. koldioxidutsläpp, arbetsförhållanden eller skatteplanering. I synnerhet när det gäller placeringar i startup-företag främjar universitetet aktivt en god förvaltningssed genom att agera som en ansvarsfull ägare.
– Innan vi gör ett placeringsbeslut kan vi t.ex. utreda hur företaget beaktar miljöskyddet i sin verksamhet och vad det gör för att bevara naturens mångfald. Vi uppmuntrar också företagen att rapportera om miljörisker som deras verksamhet ger upphov till och vad de gör för att åtgärda problemen, berättar Ekholm.
– När vi väl har fattat placeringsbeslutet följer vi hur ansvarsfullheten implementeras. Vid behov diskuterar vi också med företagen, och vi kan använda vår rösträtt på bolagsstämmorna.
Mot en kolneutral placeringsportfölj
Fossila bränslen spelar fortfarande en viktig roll inom ekonomin. För tillfället består mindre än en procent av universitetets placeringsportfölj av placeringar i bolag som producerar fossila bränslen. Placeringsdirektör Ekholm berättar som exempel att Sverige, som kanske för världens mest ambitiösa politik gällande fossila bränslen i dag, har som mål att uppnå kolneutralitet före 2045. Universitetets placeringsverksamhet har ställt upp ett ännu mer ambitiöst mål för sig.
– Vi vill ha en kolneutral portfölj långt före 2045, säger Ekholm och fortsätter:
– Vårt mål är att trappa ner placeringar i företag som producerar koldioxidutsläpp så att vår portföljs nettokoldioxidavtryck minskar snabbare än i samhällsekonomin i genomsnitt. Målet är alltså mer omfattande än att bara sluta investera i företag som producerar fossila bränslen. Men övergången måste ske kontrollerat, i takt med förändringarna i de ekonomiska strukturerna, för att inte äventyra de övriga målen för placeringsverksamheten, fortsätter Ekholm.
Företagen måste följa lagar och etiska principer
Universitetet förutsätter av sina placeringsobjekt att de respekterar de mänskliga rättigheterna och tar avstånd från all diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, kön eller ålder. Dessutom förutsätts de följa internationella arbetsrättsliga principer.
Det finns inga bindande, enhetliga normer eller regelverk för en god förvaltningssed, utan företagen skapar och implementerar dem själva, enligt principerna för självreglering. Dessa normer gäller bland annat ledningens belöningssystem och företagets skattepraxis.
– Universitetet kräver t.ex. att företagen bär sitt skatteansvar och avstår från aggressiv skatteplanering, berättar Ekholm.
Ansvaret sträcker sig långt ut i samhället
Helsingfors universitet ser placeringsverksamhetens ansvarsfullhet som ett omfattande och mångfacetterat fenomen.
– Varje placeringsbeslut påverkar universitetet, samhället och miljön. Placeringarna kan t.ex. ha en bromsande eller accelererande verkan på klimatförändringen, berättar Helsingfors universitets kvestor Marjo Berglund.
Universitetet är också ansvarigt för sin placeringsverksamhet gentemot sina många samarbetspartner, t.ex. donatorer, alumner, stiftelser, företag, den offentliga förvaltningen och andra universitet. Ur deras perspektiv är det bl.a. viktigt att placeringsprocessen är genomskinlig och att de regelbundet får rapporter om placeringarna.
– Ansvarsfullheten mäts i praktiska åtgärder. Universitetet måste själv agera på ett genuint ansvarsfullt sätt för att det ska kunna förutsätta samma av andra. Placeringsverksamhetens ansvarstagande börjar internt inom universitetet och sprider sig utåt.
Avkastning även för kommande generationer
Universitetet finansierar delvis sin grundläggande verksamhet med avkastningen från placeringsverksamheten. Målet är att årligen dela ut cirka tre procent av avkastningen och fondera cirka en procent.
– Men man måste komma ihåg att kommande generationer också måste få avkastning. Man får alltså inte äta av kapitalet, påminner Berglund.