Det första ordet stadsestetik för tankarna till är det visuella; ikoniska byggnader och monument, såsom stadshorisonten i New York eller Sagrada Familia i Barcelona. Forskningen i stadsestetik fördjupar sig både i denna ytnivå, som till exempel turister observerar, och i djupare upplevelser: hur upplever stadsborna sin omgivning och hur kan vi utveckla städer på ett estetiskt hållbart sätt?
– Märkesbyggnader, torn, monument och andra karakteristiska drag hör till makronivån, dvs. hur staden observeras på ytan, konstaterar Sanna Lehtinen, doktor i filosofi och forskardoktor i stadsestetik.
Mikronivån är i sin tur djupare och har bland annat att göra med hur stadsborna upplever sin stad i vardagen. Hur ter sig staden för människor som bor där, arbetar där eller annars spenderar tid där?
Lehtinens idealstad är en stad som så många som möjligt känner sig hemma i. För att ta reda på hurdana städer som tjänar olika typer av människor behövs forskning, anser Lehtinen.
Mångfald är en rikedom
– Stadsplanering som utesluter grupper av människor är ojämlik, fientlig och både etiskt och estetiskt ohållbar, säger Lehtinen.
Med sådan stadsplanering menar hon till exempel bänkar som är obekväma att vila på eller lokalplanering som strävar efter att hindra grupper av ungdomar från att samlas på platsen. Mångfald är viktigt för Lehtinen. Alla ska ha rätt att existera och trivas i sin hemstad.
– Staden kan vara en förlängning av hemmet, som ett vardagsrum, säger Lehtinen. – Stadsmiljön är offentlig, inte någons privata egendom. Alla ska ha rätt att använda den.
Mångfalden stöds också av byggnader som representerar sin egen tid. Till exempel brutalistiska betongbyggnader som vissa anser vara fula väcker mycket diskussion. Enligt Lehtinen passar gammalt och nytt sida vid sida.
– Varför ska man i enhetlighetens namn riva byggnader som representerar sin egen tid och bygga nya byggnader som i sin tur rivs om ett par årtionden? undrar Lehtinen.
– Vi borde också beakta principerna för hållbar utveckling och cirkulär ekonomi i allt högre grad när vi renoverar och designar byggnader.
Miljön är viktig för stadsestetiken. Grönområden ökar stadsbornas välbefinnande. Numera bygger vi oftare gröna tak, stadsträdgårdar och gröna gårdar för att öka trivseln, och Lehtinen tycker det är en positiv utveckling. Polerade gräsmattor är inte längre det enda idealet, utan de görs om till stadsängar. Ängarna ökar biodiversiteten, dvs. artmångfalden. Stadsestetik och urbanitet är inte motsatser till naturen, utan naturen förstås allt mångsidigare även i städerna.
Hurdan är en estetiskt hållbar stad?
Enligt Lehtinen påverkas städernas skönhetsideal också av våra kunskapsmässiga, etiska och ekologiska värderingar. Vad vi anser vara angenämt eller estetiskt intressant är alltid i någon mån en spegling av vad vi vet om saken eller fenomenet och om vi anser det vara önskvärt. Få personer skulle vara lika tagna av en fantastiskt vacker solnedgång i staden om det var allmänt känt att trafikens partikelutsläpp påverkade färgernas intensitet. Det är också viktigt att förstå att estetiska värderingar är en bred samling egenskaper, varav skönhet är bara en. Allting i en stad kan inte vara endast estetiskt tillfredställande.
Estetiska värderingar kalibreras också enligt vad vi vet om hur funktionella de valda lösningarna är. Ett bra exempel på detta är moderniseringen av Finlandia-huset i Helsingfors, som är designat av Alvar Aalto. I samband med den storskaliga renoveringen av huset kommer fasadens material äntligen att bytas till ett hållbarare alternativ än den ursprungliga carraramarmorn, som inte tål finländska väderförhållanden bra.
Hållbarhet och estetik har en central koppling till stadsarktitektur och stadsplanering: vi borde överväga noggrannare vad vi river och hur vi bygger. Lehtinen anser att det skulle behövas ett bredare mångvetenskapligt samarbete för att undersöka hur vi utöver de ekonomiska faktorerna beaktar tekniska utmaningar, stadsestetik och principer för cirkulär ekonomi när byggnader rivs.
Städer är enligt Lehtinen kompromisser även på ett estetiskt plan, eftersom flera olika generationers och gruppers preferenser konkretiseras i dem. Estetisk mångfald, en mångfald av tid och stil, gör städer levande och trivsamma och stöder modern stadskultur.
Forskning i estetik har mycket att ge stadsplaneringen
Filosofisk och tillämpad forskning i stadsestetik kan ge stadsplaneringen mycket. Lehtinen anser att vi lever i en intressant tid, när till exempel Helsingfors byggs ut med fart och helt nya stadsdelar formas. Värderingar styr byggandet.
Vår livsmiljö påverkar oss fastän vi inte alltid kan påverka den. Betydelsefullt är till exempel vad du ser och hur du rör dig från ett ställe till ett annat.
– Det har en stor betydelse för dina upplevelser om du i din vardag oftast observerar staden från ett offentligt färdmedel eller från din bil.
Utöver det visuella innefattar staden karakteristiska lukter, smaker och ljud. Därmed blir bland annat olika matkulturer och stadsteknologin en del av hur våra sinnen uppfattar staden.