– Vi har redan omfattande kunskap om Östersjön, men det saknas mekanismer för att utnyttja kunskapen i beslutsfattandet, säger professor Alf Norkko från Tvärminne zoologiska station.
Han och hans kolleger vid Helsingfors och Stockholms universitet upplever att beslutsfattare både i den offentliga och privata sektorn har svårt att få grepp om den kunskap och de lösningar som Östersjöforskningen erbjuder.
– Östersjöforskningen är som ett pussel där varje enskild forskare eller enskilt forskningsteam arbetar med sin egen bit, beskriver Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing situationen.
En kartlägger övergödningens effekter på havsbotten, en annan sjögräsarter och en tredje mikroplasternas effekt på ekosystemet. Var och en fördjupar sig i sitt expertisområde för att skapa en så detaljerad bild som möjligt.
– Men, vi saknar bra sammanfattande synteser. Det finns egentligen ingen som har uppdraget att sätta samman helheterna och lägga ihop de olika pusselbitarna, säger Tina Elfwing.
Nytt finsk-svenskt kompetenscentrum
För att avhjälpa situationen har Helsingfors och Stockholms universitet grundat ett gemensamt kompetenscentrum för den Östersjöforskning som de bedriver på varsin sida av havet. Samarbetet, som fått namnet Baltic Bridge, presenterades för första gången på Finlands ambassad i Stockholm i februari.
– Baltic Bridge är en bro som vill överbrygga gapet som ofta uppstår mellan grundforskning å ena sidan och syntes och kommunikation å den andra, sa Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding under tillställningen vid Finlands ambassad i Stockholm.
Om klyftan blir för stor och synteserna saknas finns det risk att allmänhetens förtroende för vetenskapen minskar. Vid universiteteten ser man tecken på att sakkunskap inte värdesätts som tidigare i politikers anti-vetenskapliga retorik eller i nedskärningarna av universitetens finansiering.
– Å ena sidan har vi forskarna med djup kunskap och många svar, som ibland för en utomstående kan tyckas svårbegripliga och till och med motstridiga därför att frågorna är så komplexa, men som också har många ännu obesvarade frågor. Å andra sidan har vi beslutsfattarna som söker kunskap som grund för sina beslut, men inte vet riktigt hur den ska tolkas eller ens vilka rådgivare som kan ge svaren, beskriver Astrid Söderbergh Widding problemet med klyftan mellan grundforskning och syntes.
Ekosystem och matematisk modellering
I Baltic Bridge kompletterar de två universiteteten sina olika forskningsstyrkor. Enligt Alf Norkko, som arbetar som professor vid båda universiteten, är Helsingfors universitets Östersjöforskare särskilt bra på processforskning och uppföljningar av ekosystemen i Östersjön, medan Stockholms universitets forskares styrkor är matematisk modellering och kommunikation, två centrala komponenter för beslutsunderlag.
– Helsingfors universitet och Stockholms universitet ingick ett strategiskt partnerskap med varandra år 2014. De tre områden som vi särskilt försöker finna lösningar på tillsammans berör lärarutbildning, språk och lingvistik samt Östersjöforskning. Baltic Bridge är ett fint exempel på hur universiteten kan förena sina syrkor och resurser, sade Helsingfors universitets kansler Thomas Wilhelmsson under tillfället vid Finlands ambassad i Stockholm.
Forskarna söker inte bara samarbete med varandra utan även med aktörer inom näringslivet som delar Östersjöforskarnas engagemang. Ett exempel som presenterades vid ambassaden är Viking Lines samarbete med Helsingfors universitet, ett samarbete som du kan läsa mer om här.
– En ensam marinbiolog som dyker i Östersjön och samlar in resultat om havets situation kan inte ensam lösa problemen i Östersjön. Vi måste ha ett brett samarbete och bygga besluten på en samlad kompetens, säger Alf Norkko.